Ange alt-text; vad bilder föreställer.

Bullmarks skola. Fotograf: Nathalie Näslund.

Landsbygdsutvecklingsrådet sätter skolor på agendan

Den 8 december bjöd Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd in till ett digitalt kunskapsseminarium om skolor på landsbygd. Föreläsare från Umeå Universitet och Hela Sverige Ska Leva spräckte hål på några vanliga myter om byaskolan och lyfte fram dess fördelar för lokalsamhället.

De senaste åren har Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd engagerat sig i många olika frågor som är viktiga för Umeå landsbygd, inte minst service. Under 2023 har en av rådets arbetsgrupper haft ett särskilt fokus på för- och grundskolor, eftersom dessa har nyckelroller för byars attraktivitet, utveckling och framtid.

Som ett sätt att öka kunskapen om för- och grundskolors betydelse tog arbetsgruppen initiativ till ett digitalt kunskapsseminarium på temat. Målgruppen var politiker och tjänstepersoner i hela Umeåregionen som jobbar med skolfrågor. Den 8 december samlades cirka 20 deltagare för att tillsammans lära sig mer om vad skolorna betyder för landsbygdsutvecklingen och vilken potential som finns i att nyttja ny teknik och forskning för att upprätthålla kvalité och kompetensförsörjning.

Skolan ger stora fördelar för bygden

Sigrid Larsson och Josefin Heed från Hela Sverige Ska Leva inledde seminariet med en kort sammanfattning av balansrapporten ”Skolor i hela landet” som riksorganisationen togs fram hösten 2023. Med stöd i forskning belyser rapporten hur skolor i landsbygd är mycket mer än en plats för undervisning: den är viktig för den sociala samvaron, för byns identitet och den påverkar och förändrar barns vardag. Skolan påverkar dessutom förtroendet och relationen till politiken.

Här nämndes även en SIFO-undersökning där tre av tio föräldrar boende på landsbygd svarar att de inte ser en framtid där de bor om den närmsta grundskolan läggs ned. En studieöversikt visar att stödet för att bevara grundskolor på landsbygd och i mindre orter är mycket brett generellt – såväl i land som stad. Ta del av balansrapporten här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vanliga myter om landsbygdsskolan

Lektor och forskare Gerd Pettersson vid Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet, redogjorde kort kring kunskapsläget om svenska landsbygdsskolor. Bland annat krossades ett antal myter – som uppfattningen att kvalitén på utbildningen i landsbygdsskolor inte är bra eller att åldersblandad undervisning inte uppfyller målen i de nationella läroplanerna. I stället visar vetenskapliga studier att landsbygdsskolans lärmiljö är minst lika bra som i andra skolor. Kollegan, docent Fanny Pettersson, lyfte fram möjligheterna med digital teknik och berättade också att norra Sverige ligger i framkant gällande forskning och utveckling i fjärrutbildning, det vill säga undervisning där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid.

Flera utmaningar

Samtidigt möter landsbygdsskolan många utmaningar, inte minst kommuners ekonomi, kompetensförsörjningen och organisatoriska utmaningar kring exempelvis skolskjutsar. Även lärarutbildningens utformning har skapat svårigheter som kan drabba landsbygdsskolor. Detta eftersom nyexaminerade lärare inte studerat åldersblandad undervisning eller getts möjlighet att göra praktik i en mindre landsbygdsskola, vilket osynliggör skolgruppen för nyexaminerade lärare. En annan faktor är de nationella lärarbehörighetskraven för betygsättning, som kan bli extra utmanande i en landsbygdsskola med få lärare. Om en lärare saknar full behörighet i ett ämne kan det leda till att ytterligare lärare behöver anställas för betygsättningens skull.

Att temat för dagen engagerade många var tydligt. Föreläsningarna bekräftade det som de flesta av deltagarna redan tyckte och kände – att skolorna har en otroligt viktig roll för landsbygdsutvecklingen och att de många gånger kännetecknas av en social samvaro, trivsel och ett starkt engagemang hos lokalbefolkningen.

Föreläsningarna spelades in och går att ta del av via länken nedan.

Det här är landsbygdsutvecklingsrådet

Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd är ett dialogforum där politiska representanter möter idéburen sektor, lokala näringslivet och universiteten. Rådet grundades år 2020 och fungerar som kommunens expertgrupp kring landsbygdsfrågor. Fyra gånger per år samlas rådet och mötena förläggs oftast på Umeå landsbygd.

Läs mer om rådet här Öppnas i nytt fönster..

Sidan publicerades